Vad är hakmask hos hund?
Hakmaskar är små rundmaskar som lever i hundens tunntarm. Namnet kommer från mundelarna som hjälper masken att fästa i tarmslemhinnan.
I Sverige förekommer framför allt arten Uncinaria stenocephala. Den påvisas mindre ofta hos svenska hundar än spolmask, men förekommer relativt ofta hos rödräv och kan spridas till hundar genom en förorenad miljö.
Internationellt förekommer även arter som Ancylostoma caninum och Ancylostoma braziliense. De är vanligare i varmare klimat och kan ha andra smittvägar och orsaka allvarligare blodförlust.
Den här sidan ingår i Zoostars Hundhälsoguide och kategorin Valp, infektioner & parasiter.
Informationen är allmän vägledning och ersätter inte veterinärbedömning, diagnos eller behandling.
Hakmask i Sverige och efter utlandsresa
Den svenska arten Uncinaria stenocephala trivs i svalare klimat och förekommer även hos rävar. Hunden kan smittas när den vistas på mark som har förorenats med avföring från infekterade hundar eller vilda djur.
Ancylostoma caninum förekommer främst i varmare delar av världen och räknas som mer sjukdomsframkallande. Den arten kan orsaka betydande blodförlust och svår blodbrist, särskilt hos unga valpar.
En importerad hund eller en hund som har rest i södra Europa eller andra varmare områden kan därför behöva bedömas för andra hakmaskarter än dem som normalt förekommer i Sverige.
Berätta alltid för veterinären om hundens ursprungsland, resor, tidigare boendemiljö och kontakt med kennlar eller gatuhundsmiljöer.
Symtom på hakmask hos hund
Många infekterade vuxna hundar kan ha få eller inga tydliga symtom. Yngre hundar, hundar med många parasiter och hundar med nedsatt allmäntillstånd kan bli mer påverkade.
- Lös eller vattnig diarré
- Blodblandad avföring
- Mörk eller tjärliknande avföring
- Kräkningar
- Nedsatt aptit
- Viktminskning
- Dålig viktuppgång hos valp
- Trötthet och svaghet
- Bleka slemhinnor
- Ruggig eller glanslös päls
- Rodnad och klåda mellan tårna
- Svullna eller ömma tassar
Symtomen är inte specifika för hakmask. Giardia, spolmask, parvovirus och flera andra mag- och tarmsjukdomar kan ge liknande besvär.
Blod i avföringen och blodbrist
Hakmaskar skadar tarmslemhinnan när de fäster och äter. Det kan orsaka irritation, proteinförlust och ibland blod i avföringen.
Allvarlig blodbrist förknippas framför allt med Ancylostoma caninum, som är vanligare i varmare klimat. Små valpar kan förlora blod snabbt och bli bleka, svaga eller kraftigt påverkade.
Den svenska arten Uncinaria stenocephala suger normalt mindre blod, men infekterade hundar kan ändå få blodblandad diarré, viktminskning och påverkat allmäntillstånd.
Bleka slemhinnor, svart avföring, svaghet, snabb andning eller kollaps kräver omedelbar veterinärbedömning.
Hur smittas hundar med hakmask?
Vuxna hakmaskar producerar ägg som lämnar hunden med avföringen. I en fuktig miljö utvecklas äggen till larver som senare kan infektera en ny hund.
Den svenska hakmaskarten smittar framför allt när hunden får i sig infektiösa larver från mark, förorenade tassar, päls, föremål eller genom att äta en smittad gnagare.
- Kontakt med förorenad jord eller mark
- Avföring från infekterade hundar
- Miljö som förorenats av rävars avföring
- Larver på tassar eller päls
- Förorenade hundgårdar eller rastområden
- Smittade gnagare eller andra smådjur
- Grupphållning med högt smittryck
- Resa eller import från varmare områden
Vissa Ancylostoma-arter kan även tränga genom huden och Ancylostoma caninum kan överföras till valpar genom tikens mjölk. Dessa smittvägar är främst relevanta för hundar från områden där arten förekommer.
Hur länge kan hakmask finnas kvar i miljön?
Hakmaskägg och larver utvecklas bäst i en fuktig miljö. Enligt SVA kan äggen överleva i fuktig omgivning i upp till omkring fyra månader, medan de dör snabbare när miljön är torr.
Hundgårdar, kennlar, fuktiga rastytor och platser där avföring får ligga kvar kan därför få ett högt smittryck.
Avföring bör tas bort snabbt och regelbundet. Ytor och utrustning ska rengöras och få torka ordentligt när det är möjligt.
Vanliga lukt- och fläckprodukter ska inte beskrivas som säker avdödning av hakmaskägg eller larver.
Hakmask kan orsaka problem mellan tårna
Hakmasklarver kan penetrera huden på hundens tassar, särskilt i huden mellan tårna. Det kan leda till lokal inflammation och irritation.
- Rodnad mellan tårna
- Svullnad
- Klåda
- Ömhet
- Slickande eller bitande på tassarna
- Små sår eller irriterad hud
- Ovilja att gå på en tass
- Återkommande tassproblem efter fuktig miljö
Liknande tassymtom kan bero på allergi, bakterier, jästsvamp, främmande föremål eller andra hudproblem. Veterinär behöver därför bedöma orsaken innan behandling väljs.
Undvik att lägga starka rengöringsmedel eller parasitprodukter direkt på inflammerad hud utan veterinärens råd.
Hakmask hos valpar och unga hundar
Valpar har mindre marginaler vid diarré, vätskeförlust, proteinförlust och blodbrist. De kan därför bli tydligt påverkade snabbare än en frisk vuxen hund.
Vid infektion med vissa utländska Ancylostoma-arter kan en valp utveckla allvarlig blodbrist innan maskarna har hunnit producera ägg. Ett tidigt träckprov kan då vara negativt trots att valpen är sjuk.
Kontakta veterinär tidigt om en valp får blodig diarré, bleka slemhinnor, dålig viktuppgång, trötthet eller minskad aptit.
Läs mer i Zoostars Valpguide och guiden När ska valpen till veterinär?
Hakmask, spolmask, bandmask och Giardia
Hakmask är en rundmask som fäster i tarmen och kan orsaka diarré, proteinförlust och ibland blodförlust. Andra vanliga parasiter fungerar på andra sätt.
Spolmask är vanligast hos valpar och kan ge svullen buk och dålig tillväxt. Bandmask sprids ofta genom loppor eller bytesdjur och upptäcks ibland som synliga maskleder. Giardia är en encellig parasit som ofta orsakar återkommande diarré.
Läs mer om spolmask hos valp, bandmask hos hund och Giardia hos hund.
En valp med blodig diarré, kräkningar eller snabb försämring kan även behöva undersökas för parvovirus hos hund.
När ska veterinär kontaktas?
Kontakta veterinär om hunden har ihållande diarré, blod i avföringen, går ner i vikt eller om hakmask misstänks efter resa eller import.
- Blodblandad eller svart avföring
- Upprepade kräkningar
- Bleka slemhinnor
- Tydlig trötthet eller svaghet
- Snabb eller ansträngd andning
- Dålig viktuppgång hos valp
- Viktminskning
- Tecken på uttorkning
- Rodnade eller svullna tassar
- Återkommande problem efter avmaskning
- Hund importerad från varmare klimat
- Snabb försämring eller kollaps
Vid kollaps, kraftig blodig diarré, svår svaghet, uttalad buksmärta, andningsbesvär eller snabbt försämrat allmäntillstånd ska veterinär eller akut djursjukvård kontaktas omedelbart.
Hur diagnostiseras hakmask hos hund?
Hakmask diagnostiseras vanligen genom ett träckprov där laboratoriet använder flotation för att leta efter maskägg i avföringen.
Det tar normalt några veckor från infektion tills de vuxna maskarna börjar producera ägg. En ung valp kan därför ha symtom innan ett träckprov blir positivt.
Veterinären bedömer även hundens ålder, symtom, blodvärden, ursprungsland, resor och möjliga exponering för smittad miljö.
Hakmaskägg kan likna ägg som passerar genom hundens tarm efter att den ätit avföring från häst eller idisslare. Hunden bör därför inte få tillgång till sådant gödsel eller avföring under ett till två dygn före provtagningen.
Vid misstanke trots negativt prov kan veterinären rekommendera ett nytt träckprov eller ytterligare undersökningar.
Behandling och avmaskning mot hakmask
Hakmask behandlas med ett avmaskningsmedel som är godkänt mot den aktuella parasiten och lämpligt för hundens ålder, vikt och hälsa.
Veterinären kan rekommendera upprepad behandling eftersom vissa läkemedel främst påverkar maskar i tarmen och inte alla larvstadier samtidigt.
En hund med blodbrist, vätskeförlust eller kraftig diarré kan även behöva annan veterinärvård, exempelvis stöd för vätskebalans och behandling av komplikationer.
Ge inte ett slumpmässigt avmaskningsmedel. Ett preparat som fungerar mot bandmask eller spolmask har inte automatiskt rätt effekt mot hakmask.
Hundar från områden där läkemedelsresistent Ancylostoma caninum förekommer kan behöva noggrann uppföljning med nya prover efter behandling.
Varför kan hakmask komma tillbaka?
Hunden kan smittas på nytt om ägg och larver finns kvar i miljön. Risken är större på fuktiga rastområden, i hundgårdar och på platser där avföring inte tas bort regelbundet.
Vid vissa Ancylostoma-infektioner kan vilande larver finnas kvar i kroppens vävnader och senare utvecklas till nya vuxna maskar. Detta är framför allt relevant för hundar som har levt eller rest i områden där dessa arter förekommer.
Om symtom eller positiva prov återkommer bör behandlingen inte upprepas blint. Veterinären behöver bedöma om det rör sig om återinfektion, kvarvarande larver, fel dosering eller en annan parasit.
Kan hakmask från hund smitta människor?
Vissa hakmaskarter som främst förekommer i varmare klimat kan infektera människor. Larver kan tränga in i huden och orsaka kliande, slingrande hudförändringar som kallas kutan larva migrans.
Risken är främst kopplad till vissa Ancylostoma-arter och kontakt med förorenad sand eller jord. Art, resmål och hundens ursprung påverkar därför riskbedömningen.
- Plocka upp hundens avföring direkt.
- Tvätta händerna efter avföringshantering.
- Använd skor på förorenad mark eller sand.
- Låt inte barn leka där hundavföring förekommer.
- Håll hundgårdar rena och torra.
- Kontakta veterinär efter relevant resa eller import.
Kontakta vården vid misstänkta hudförändringar efter kontakt med förorenad mark i ett område där zoonotiska hakmaskarter förekommer.
Så minskar du risken för hakmask
- Plocka upp hundens avföring omedelbart.
- Håll hundgårdar och rastytor rena.
- Låt rengjorda områden torka ordentligt.
- Förhindra att hunden äter avföring.
- Hindra jakt på och konsumtion av gnagare.
- Rengör smutsiga tassar och päls.
- Undvik fuktiga, kraftigt förorenade hundmiljöer.
- Ta träckprov enligt veterinärens riskbedömning.
- Berätta om utlandsresa och import.
- Följ hela behandlings- och uppföljningsplanen.
Fler guider om diarré och hundens tarmhälsa finns under Mage, tarm & matsmältning.
Hakmask kan ofta behandlas effektivt, men behandling behöver kombineras med avföringshantering och minskat smittryck i miljön.
Zoostar – när husdjuret får välja.
