Vad menas med tassproblem hos hund?
Tassproblem är ett samlingsbegrepp för besvär i trampdynor, klor, klofalsar, hud, päls och området mellan tårna. Även tåleder, små ben, senor och mjukdelar i tassen kan orsaka smärta och förändrad gång.
Problemet kan vara akut efter en promenad eller olycka, men det kan också utvecklas gradvis och återkomma. En hund som slickar eller tuggar på tassarna har inte alltid ett lokalt sår. Allergi, hudinflammation, infektion och andra bakomliggande tillstånd kan ge liknande beteende.
Den här sidan är en bred symtomguide. Specifika tillstånd som klobrott, djupa sår, frakturer och hudsjukdomar behöver bedömas och behandlas utifrån sin verkliga orsak.
Guiden ingår i Zoostars Hundhälsoguide och kategorin Leder, rörelse & skelett hos hund.
Vanliga tecken på tassproblem
Tassbesvär kan påverka en enda tass eller flera tassar samtidigt. Hur hunden beter sig och hur huden ser ut kan ge ledtrådar, men räcker inte för att fastställa orsaken.
- Slickande eller gnagande på tassarna
- Hälta eller kortare steg
- Hunden håller upp en tass
- Ovilja att gå på hårt underlag
- Rodnad mellan tårna
- Svullnad i tass eller tå
- Sår, sprickor eller blödning
- Skadad eller missfärgad trampdyna
- Sprucken, lös eller bruten klo
- Knutor eller bölder mellan tårna
- Var, vätska eller dålig lukt
- Pälsavfall och förtjockad hud
- Ökad värme eller ömhet
- Främmande föremål mellan tårna
Överdrivet slickande kan förvärra irritationen och göra huden fuktig, inflammerad och mer mottaglig för sekundär infektion. Om hunden samtidigt ändrar gångmönster kan du även läsa om hälta hos hund.
Vanliga möjliga orsaker
Tassproblem kan bero på skada, hudsjukdom, infektion, allergi eller ett problem i klor, tår och stödjevävnader. Flera orsaker kan finnas samtidigt.
Skador och främmande föremål
- Skärsår från glas, metall eller vassa stenar
- Stickor, taggar eller gräsax
- Spruckna eller avslitna trampdynor
- Bränd trampdyna efter varmt underlag
- Köldskada eller irritation från vägsalt
- Skadad klo eller klobrott
- Stukning, luxation eller tåfraktur
- Bett eller sticksår
Hud och inflammation
- Allergi med återkommande tasslickande
- Kontaktirritation från underlag eller kemikalier
- Bakteriell eller jästrelaterad hudinfektion
- Inflammation mellan tårna
- Smärtsamma knutor eller furunklar
- Inflammation kring klofalsen
- Kvalster eller annan parasit
- Bakomliggande immun- eller hudsjukdom
Om flera tassar är röda och hunden samtidigt har klåda på öron, ansikte, buk eller andra delar av kroppen kan allergi eller en mer generell hudsjukdom vara en möjlig förklaring. Om bara en tass plötsligt gör ont är en lokal skada eller ett främmande föremål ofta mer relevant att utesluta.
Vad ska du kontrollera på tassen?
Undersök endast om hunden tillåter det utan kraftig smärta eller stress. En smärtsam hund kan reagera genom att dra undan tassen eller försöka bita.
- Vilken tass eller vilka tassar som påverkas
- Om hunden stödjer normalt, delvis eller inte alls
- Om trampdynorna har sår, sprickor eller missfärgning
- Om något syns mellan tårna
- Om huden är röd, fuktig eller svullen
- Om en klo är sprucken, lös eller felställd
- Om det finns blod, var eller annan vätska
- Om tassen luktar annorlunda
- Om tårna har normal färg och temperatur
- Om problemet började efter en viss promenad eller aktivitet
- Om hunden även har klåda på andra delar av kroppen
- Om problemen är återkommande eller säsongsbundna
Filma gärna hur hunden går och fotografera förändringar i huden över tid. Det kan hjälpa veterinären om symtomen varierar mellan olika dagar.
När är ett tassproblem akut?
Kontakta veterinär eller jouröppen djurklinik snabbt om skadan är djup, mycket smärtsam eller påverkar cirkulationen och hundens förmåga att gå.
- Kraftig eller fortsatt blödning
- Djupt sår eller synlig vävnad
- Föremål som sitter djupt fast
- Tassen eller tån är tydligt felställd
- Hunden kan inte stödja alls
- Snabbt ökande svullnad
- Kall, blek, blå eller mörkt missfärgad tass
- Kraftig smärta eller panik vid beröring
- Misstänkt brännskada eller kemisk skada
- Skada efter trafikolycka eller kraftigt trauma
- Feber, slöhet eller försämrat allmäntillstånd
- Var, dålig lukt eller snabbt spridande rodnad
Vid större trauma kan skadan finnas högre upp i benet även om hunden främst reagerar när tassen berörs.
Vad kan du göra hemma?
Vid lindriga ytliga besvär kan du försiktigt kontrollera och skölja tassen. Hemåtgärder ska inte användas för att behandla djupa sår, infektion, främmande föremål eller tydlig hälta utan veterinärbedömning.
- Avsluta promenad, träning eller lek
- Skölj bort ytlig smuts med rent ljummet vatten
- Tryck med ren kompress vid mindre blödning
- Håll tassen ren och så torr som möjligt
- Förhindra slickande och bitande
- Rasta hunden kort och kontrollerat i koppel
- Undvik ojämna, heta eller saltade underlag
- Kontakta veterinär om problemet inte snabbt förbättras
Undvik detta
- Gräv inte efter ett djupt sittande föremål
- Dra inte i något som sitter fast i tassen
- Klipp inte bort vävnad eller en lös klodel
- Häll inte starka desinfektionsmedel i såret
- Lägg inte ett hårt eller tätt bandage
- Tvinga inte hunden att gå för att testa tassen
- Ge inte humanläkemedel
- Vänta inte hemma vid tydliga varningssignaler
Hur undersöker veterinären tassproblem?
Veterinären bedömer hundens gång och undersöker trampdynor, klor, klofalsar, hud, området mellan tårna och tassens djupare strukturer. Vid kraftig smärta kan sedering behövas för att undersökningen ska kunna göras tryggt.
Utredningen anpassas efter hur problemet ser ut. Ett sår eller främmande föremål kräver en annan undersökning än återkommande klåda och inflammation i flera tassar.
Undersökningar som kan bli aktuella
- Rengöring och noggrann sårundersökning
- Cytologi från hud eller vätska
- Bakterieodling vid djup eller återkommande infektion
- Hudskrap eller hårundersökning
- Prov från knutor och förändringar mellan tårna
- Röntgen vid misstänkt tåfraktur eller främmande föremål
- Ultraljud eller annan bilddiagnostik vid djupare problem
- Utredning av allergi eller annan bakomliggande hudsjukdom
Behandlingen kan omfatta rengöring, borttagning av främmande föremål, sårvård, skydd mot slickande, smärtlindring, behandling av infektion eller en långsiktig plan för allergi och återkommande hudinflammation.
Antibiotika eller andra läkemedel ska endast användas när veterinären har bedömt att det finns ett tydligt behov.
Om smärtan verkar sitta högre upp än själva tassen kan veterinären också behöva utesluta exempelvis senskada, ledskada eller fraktur.
Hur kan tassproblem förebyggas?
Alla tassproblem går inte att förebygga, men regelbunden kontroll gör att mindre förändringar kan upptäckas innan de blir större.
- Kontrollera tassarna efter promenader i svår terräng
- Ta bort ytlig smuts och grus
- Håll klorna på lämplig längd
- Kontrollera även sporrarna
- Torka tassarna efter blöta promenader
- Skölj bort vägsalt och annan irritation
- Undvik mycket heta underlag
- Följ återkommande slickande och rodnad
- Utred problem som drabbar flera tassar
- Kontakta veterinär vid återkommande knutor eller sår
Återkommande tassproblem bör inte hanteras som separata småskador varje gång. Ett mönster kan tyda på allergi, hudsjukdom, anatomisk belastning eller en infektion som behöver en mer långsiktig plan.
Fler guider om hälta, tassar, klor och rörelseproblem finns under Leder, rörelse & skelett hos hund.
