Vad är Demodex hos hund?
Demodex canis är ett avlångt mikroskopiskt kvalster som lever i hundens hårsäckar och talgkörtlar. Små mängder betraktas som en normal del av hundens hudmiljö.
De flesta hundar bär på kvalstren utan att få symtom. Demodikos utvecklas när kvalstren förökar sig i så stort antal att hårsäckar och omgivande hud skadas.
Valpar får normalt kvalstren från tiken genom nära hudkontakt under sina första levnadsdagar. Kvalstren överlever inte någon längre tid utanför värddjuret.
Den här sidan ingår i Zoostars Hundhälsoguide och kategorin Valp, infektioner & parasiter.
Informationen är allmän vägledning och ersätter inte veterinärbedömning, diagnos eller behandling.
Lokal och generaliserad demodikos
Demodikos brukar delas in i en lokal och en generaliserad form. Skillnaden påverkar både prognos, behandling och behovet av ytterligare utredning.
Lokal demodikos innebär ett mindre antal tydligt avgränsade hudområden. Den ses främst hos hundar yngre än ett år och läker ofta spontant.
Generaliserad demodikos påverkar större delar av kroppen, flera tassar eller många hudområden samtidigt. Den kan bli långvarig och kompliceras av djupa bakterieinfektioner.
Veterinären avgör om sjukdomen ska bedömas som lokal eller generaliserad. Det räcker inte alltid att själv räkna kala fläckar eftersom deras storlek, placering och utveckling också har betydelse.
Symtom på Demodex hos hund
Det vanligaste tecknet är pälsavfall. Förändringarna kan börja som små kala fläckar och senare utvecklas till mer utbredda hudproblem.
- Avgränsade kala fläckar
- Utbrett pälsavfall
- Rodnad hud
- Fjällning och mjäll
- Fet eller oljig hud
- Mörkare pigmentering
- Knottror och pustler
- Skorpor
- Svullnad
- Öm eller smärtsam hud
- Dålig lukt vid hudinfektion
- Klåda vid sekundär infektion
Lokal demodikos kliar ofta lite eller inte alls. Kraftig klåda talar ofta för att hunden samtidigt har en bakterieinfektion, jästsvamp, allergi eller en annan hudsjukdom.
Var på kroppen syns Demodex?
Lokal demodikos hos unga hundar börjar ofta i ansiktet eller på frambenen. Förändringarna kan vara runda eller oregelbundna och ha lätt rodnad eller fjällning.
- Runt ögonen
- Runt läpparna och nosen
- På kinderna
- På frambenen
- På tassarna
- Mellan tårna
- På halsen
- På bålen
- På buken
- Över stora delar av kroppen
Pälsavfall runt ögonen kan ge ett glasögonliknande utseende men är inte unikt för Demodex. Ringorm, bakterieinfektion och andra hudproblem kan se likadana ut.
Demodex hos valpar och unga hundar
Lokal demodikos förekommer främst hos valpar och unga hundar. Den visar sig ofta som några mindre områden med pälsavfall i ansiktet eller på benen.
Många lokala fall går tillbaka när hundens immunförsvar mognar. Hunden bör ändå undersökas så att diagnosen bekräftas och utvecklingen kan följas.
Om fläckarna blir fler, växer, börjar vätska eller sprider sig till tassar och stora delar av kroppen kan sjukdomen ha utvecklats till en generaliserad form.
Generaliserad demodikos som börjar hos en ung hund kan ha en ärftlig immunologisk komponent. Veterinären kan därför även diskutera framtida avel med hundägaren.
Läs mer i Zoostars Valpguide och guiden När ska valpen till veterinär?
Demodex som börjar hos en vuxen hund
Generaliserad demodikos som börjar först i vuxen ålder kan vara kopplad till en sjukdom eller behandling som försvagar immunförsvaret.
Veterinären kan därför behöva utreda bakomliggande orsaker, exempelvis hormonell sjukdom, tumörsjukdom, annan långvarig sjukdom eller behandling med immunhämmande läkemedel.
I vissa fall hittas ingen tydlig bakomliggande orsak. Utredningen är ändå viktig eftersom hudbehandlingen kan bli mindre framgångsrik om ett underliggande problem förblir obehandlat.
Berätta för veterinären om samtliga läkemedel, kosttillskott och tidigare sjukdomar samt om hundens ork, vikt, törst eller aptit nyligen har förändrats.
Smittar Demodex mellan hundar?
Demodikos hos hund betraktas normalt inte som en smittsam sjukdom. Nästan alla hundar exponeras för Demodex från sin mamma under de första levnadsdagarna.
En vuxen hund med demodikos behöver därför vanligtvis inte isoleras från andra friska vuxna hundar, och andra hundar i hushållet behöver normalt inte behandlas.
Demodex ska inte förväxlas med rävskabb hos hund, som är mycket smittsamt mellan hundar och även kan spridas indirekt från miljön.
Demodex hos hund smittar inte människor. Människor har egna Demodex-arter som är anpassade till människans hud.
Demodex på tassarna
När Demodex påverkar tassarna används ibland benämningen pododemodikos. Tassarna kan bli röda, svullna, ömma och infekterade.
- Rodnad mellan tårna
- Svullna tassar
- Pälsavfall på tårna
- Knottror eller varblåsor
- Sår och skorpor
- Dålig lukt
- Slickande och bitande
- Hälta eller ovilja att gå
Demodikos på tassarna kan vara särskilt svårbehandlad och kräva lång uppföljning. Djupa hudprov eller andra diagnostiska metoder kan behövas eftersom tassarnas hud är tjock.
Rodnade tassar kan även orsakas av allergi, jästsvamp, bakterier, främmande föremål eller hakmask hos hund.
Sekundär hudinfektion vid Demodex
När hårsäckarna skadas kan bakterier tränga djupare ner i huden. Hunden kan då utveckla hårsäcksinflammation, bölder eller en djup och smärtsam hudinfektion.
- Varblåsor och vätskande sår
- Tjocka skorpor
- Ömhet och smärta
- Svullnad
- Dålig lukt
- Kraftig klåda
- Feber
- Trötthet och nedsatt aptit
En djup hudinfektion kan göra hunden allmänt sjuk och behöver veterinärbehandling. Hudinfektionen kan behöva behandlas parallellt med kvalsterangreppet.
När ska veterinär kontaktas?
Veterinär bör kontaktas vid oförklarliga kala fläckar, återkommande hudproblem eller misstanke om Demodex. Tidig diagnos gör det lättare att följa om sjukdomen är lokal eller håller på att spridas.
- Flera eller växande kala områden
- Utbrett pälsavfall
- Röda, svullna eller ömma tassar
- Pustler, sår eller skorpor
- Var eller dålig lukt från huden
- Kraftig klåda
- Feber eller tydlig trötthet
- Nedsatt aptit
- Hudproblem hos en vuxen hund
- Besvär som återkommer efter behandling
Vid svår smärta, hög feber, omfattande vätskande sår, kollaps eller snabbt försämrat allmäntillstånd ska veterinär eller akut djursjukvård kontaktas omedelbart.
Hur diagnostiseras Demodex hos hund?
Demodex diagnostiseras vanligtvis genom djupa hudskrap där veterinären samlar material från hårsäckarna och undersöker det i mikroskop.
Veterinären kan även använda hårplock, så kallat trikogram, eller tejpprov där huden först kläms försiktigt så att material från hårsäckarna kommer närmare ytan.
Prover tas ofta från flera områden. Vid förändringar på tassar, kraftigt förtjockad hud eller svårtolkade resultat kan hudbiopsi i ovanliga fall behövas.
Veterinären bedömer antal kvalster, deras utvecklingsstadier och om levande eller döda kvalster finns. Det hjälper till att följa behandlingsresultatet över tid.
Kan hudskrapet vara negativt trots Demodex?
Ett korrekt utfört djupt hudskrap hittar vanligtvis kvalstren, men negativa prov kan förekomma om förändringen sitter på en svårprovtagen plats eller om provet inte når ner till hårsäckarna.
Tassar, mycket förtjockad hud och vissa hundraser kan vara svårare att provta. Veterinären kan då ta flera skrap, använda hårplock eller överväga biopsi.
Ett enstaka kvalster kan ibland hittas hos en frisk hund eftersom Demodex normalt förekommer i huden. Diagnosen bygger därför på mängden kvalster tillsammans med hundens hudförändringar.
Behandling av Demodex hos hund
Lokal demodikos hos en ung hund kan ibland följas utan kvalsterbehandling eftersom många fall läker spontant. Veterinären behöver dock bekräfta diagnosen och kontrollera att sjukdomen inte sprids.
Generaliserad demodikos behandlas med ett veterinärmedicinskt preparat som har dokumenterad effekt mot Demodex. Valet anpassas efter hundens ålder, vikt, ras, hälsa och andra läkemedel.
Behandlingen behöver ofta fortsätta en tid efter att huden ser bättre ut. Veterinären använder upprepade hudskrap för att kontrollera att kvalstermängden verkligen har minskat.
Sekundära bakterieinfektioner, smärta och andra hudproblem kan behöva behandlas parallellt. Vid demodikos som börjar i vuxen ålder behöver även den bakomliggande sjukdomen utredas och behandlas när det är möjligt.
Använd inte ett vanligt parasitmedel på eget initiativ. Alla produkter mot loppor, fästingar eller andra kvalster har inte effekt mot Demodex och vissa behandlingar kan vara olämpliga för enskilda hundar.
Uppföljning och återfall
Huden och pälsen kan börja förbättras innan alla kvalster är borta. Behandlingen ska därför inte avslutas enbart för att hunden ser bättre ut.
- Följ veterinärens behandlingsintervall.
- Avsluta inte behandlingen för tidigt.
- Kom på planerade återbesök.
- Låt veterinären göra nya hudskrap.
- Kontrollera tassar och tidigare kala områden.
- Rapportera nya pustler, sår eller klåda.
- Ge samtliga läkemedel enligt ordination.
- Följ upp eventuell bakomliggande sjukdom.
Återfall kan bero på att behandlingen avslutades för tidigt, att en hudinfektion finns kvar eller att en bakomliggande sjukdom fortsätter påverka immunförsvaret.
Om en hund tidigare haft juvenil generaliserad demodikos bör eventuell avel diskuteras med veterinär på grund av den möjliga ärftliga predispositionen.
Sammanfattning
Demodex är ett hårsäckskvalster som normalt finns i små mängder på hundar. Sjukdom uppstår när kvalstren förökar sig kraftigt och orsakar pälsavfall, rodnad, fjällning och ibland djupa hudinfektioner.
Lokal demodikos hos unga hundar kan läka spontant, medan generaliserad sjukdom kräver veterinärbehandling och regelbundna hudskrap. Demodikos som börjar hos en vuxen hund kan motivera utredning av en bakomliggande sjukdom.
Zoostar – när husdjuret får välja.
